Ok, jag mådde ju skit som ni vet, och jag tänkte att jag inte borde gå ut och gå på bio. Men så rökte jag några Blå Vouge. Sminkade mina ögon lite extra och gav mig med bestämda steg ut i den kalla höstluften. Jag såg många människor som skyndade hem från sina jobb, jag tittade på dem och en man log mot mig. Fint vad bara ett leende kan få en att må lite bättre. Iallafall för en sekund. Ok, jag kom till Sturebiografen, jag skulle se Vicky Cristina Barcelona. Jag var övertygad om att Javier Bardems skönhet skulle få mig att glömma min höstdepression åtminstone för två timmar.

Men jag blev kär i Penelope Cruz istället my god vilken kvinna.Jag är från och med nu hennes största fan Jag orkar inte skriva om filmen. Den var helt fantastisk och har ni inte sett den så gör det asap. Man går därifrån och känner hopp. Varför vet jag egentligen inte för att det är inte någon i  filmen som löser sitt liv på något bra sätt. Men jag kände ändå hopp och glädje när jag vandrade ut därifrån. Karaktärerna var så levande. Och jag kände igen mig i många situationer.

Det finns många bra filmer att köpa på Sturebiografen. jag hittade två av Kieslowski som jag inte hade sett en liten film om döden och en liten film om kärlek. Filmen om döden fanns inte inne så det blev bara den om kärlek. Det kändes som en fint tecken att avsluta kvällen.

Nej, nu får jag sluta deppa, surfade runt lite och hittade denna låten. Och blev så glad, nu springer jag runt i svart trikå., och diggar med. Puhhhh…

va, fan nu har skiten fångat mig den vidriga höstdepressionen har satt sina elaka klor runt mitt vita skinn. Allt är svart jag är svart, skogen är svart allt är svart. 

Jag kan inte skapa, inte prata, inte tänka bara vrida mig i min ångest. Den hugger i mitt bröst och snor all min energi. Jag vill gå i ide.Jag vill försvinna bort till en annan verklighet, slippa känna.

Var kommer du ifrån du mörka kraft? Jag skulle kunna riva ett hus med min vrede, släppa en bomb av min sorg. Du svarta natt försvinn.

Måndag morgon, trasig rullgardin, solljus som smeker mitt ansikte med smala strålar, telefon som burrar, kalla smala fötter mot trägolv,inspiration, ångestnyheter från tv´n,byta kanal, hög musik,lång promenad, andas in hösten,glömma,gå vidare, free at last.

]

Hejsan Hoppsan jag har en plan ett satans jävla fet plan, den börjar i Barcelona och slutar i Jerusalem. Yeahhh see you. Ha, ha, ha

Såg dem på Christiania när jag var 20 de var grymma.Men vad hände?

Det finns en känsla som jag har, som jag inte orkar med. Den tynger mitt bröst och får mig att andas tungt. Den paralyserar mig och jag måste bara ligga ner. Ligga ner med mig själv. Det finns någon som har fuckat upp mig, som har hypnotiserat mig. Jag måste bli av med känslorna, men hur? Kan man onanera bort dom, supa bort dom, nej man kan bara vänta. En dag är den borta, då är jag fri. Men, hej då kommer det en ny. Thats life.

Mood: Emotional

She must have been reading my mind!

Jag sover alltid med datorn och telefonen i sängen. Det känns så tryggt , när jag vakande så famlade jag efter telefonen för att se om det var några märkliga samtal från ”late night partypeople”. Men inte så mycket sådant inatt utan ett sms från min presstjej Malin. Hon skriver att jag och Berg måste kolla in en recention på Aftonbladets webb om programet av Nina Johansson. Jag kollade och blev mycket glad. Vi kanske kan jobba med tv i något år till Wihaaa! Vilken bra start på en regning Söndagmorgon. Tack Nina.