Jag har gått runt som i trans hela dagen. Japan och Tokyo gjorde mig gott. Jag har ny stark energi och min väg känns mer klar nu än före jag åkte. jag ska satsa hårdare på konsten. Iderna kommer till mig som rymdraketer. Jag känner mig fri som en fågel och lätt som bomull. Luften känns tunn och jag andas lätt. Jag får nypa mig i armen ,jag får stanna upp för att jag bara flyter. Jag leker med olika namn till mina kommande utställningar 3 st inbokade nu alla nere i Skåne, vi börjar på Påsk rundan på Österlen. Jag och mamma Agneta, målning och skulptur. Bleeding Barbie är mina ledord för dagen. Och jag har en tanke med allt, gissa vad?

Under tiden kan ni få njuta av en gammal tavla jag gjort och som är såld. Men snygg! OM ni känner att ni skulle vilja köpa en tavla kan ni maila min konstagent på gynning@telia.com

puss så länge…

Vaknade med ett pling klockan 09.00. Gud vad perfekt! Jag har sovit 12 timmar, mer än någonsin på en månad! Nu ska jag duscha och sen klä på mig nåt som passar in i detta kalla paradis och sen ska jag gå runt lite på stan och leta färger och dukar. Aldrig förr har det varit så roligt att komma till Stockhom. Jag kanske borde ta en månad i Tokyo lite oftare! Ha,ha,ha.Nej nu blir det sju jordgubbar;)

Så här rufsig och nöjd känner jag mig HÄRLIGT!

Nämen efter en månads slit och skratt är jag äntligen hemma. Jag kan knappt tro mina ögon. Efter att ha vant mig vid ett hotellrum känns helt plötsligt min lägenhet gigantisk. Annas bror kom och hämtade oss på flygplatsen så himla skönt.Tack snygging! Resan gick bra jag uppgraderade mig till economy extra det är ju bättre än apklassen;) iallafall. Jag satte i mig två stilnoct men tror ni att jag somnade ack nej. Min kropp är så uppe i varv så jag inte kan slappna av! Jag ringde mamma precis det var så mysigt att höra hennes röst. Vi har så mycket på gång, jag är så glad för det. Vi ska göra en massa coola utställningar.Sen snackade jag med min coola pappa han var på väg från Oslo i bilen hem till Helsingborg, kör försiktigt älskade pappis Jag är inne i ett fantstiskt flow just nu. Jag är starkare än någonsin och mina ideer strömmar in. Jag tror att jag har hittat en massa inspiration i Japan, jag  känner att jag lyser även om jag är trött som attans. Imorgon ska jag till målarbutiken och köpa dukar och färg. Sen ska det målas stora färgglada japaninsirerade motiv hela helgen, och sen hinner jag säkert med lite galna möte och kanske ett eller annat fölsekalas!MEN nu måste jag sova.Go Natt!

Nu lämnar jag Tokyo, jag ska packa det sista. Igår hade vi avslutningsmiddag med produktionen. Jag kommer sakna alla sköna människor jag har jobbat med denna månaden. Jag tror att detta kommer att vara ett minne för livet, men jag vet inte om jag kommer tillbaka. Nu ska jag vidare på nya äventyr. Tack för att ni följt mig här på bloggen nu bär det iväg till Stockholm, vi ses om 15 timmar!

Min sista påa levererade jag i en t-shirt från Black Book. Så coola tröjer, nu ska jag göra Tokyo en sista gång imorgon sitter jag på ett plan tillbaka till Stockholm. Det ska bli aphärligt att komma hem. Jag längtar, ha en ball dag söta ni!

Där satt den! Nu e jag färdig med tio program yihaaa…tack alla coola människor i teamet!we did it. Puss

Nej, men nu är det snart sista gången jag får frukost på detta flotta hotell.. Jag har börjat dagen med en liten scrambled eggs, färskpressad apelsinjuice och capuccino i en månad, Bra och nyttig frukost!

Nu ska jag ut i Tokyo och göra min sista påa! Ni FATTAR INTE hur skönt det känns! Hasta Lavista!

Gud, jag har nog aldrig någonsin varit så här jävla sliten.Jag ser dubbelt, jag har precis kommit in på mitt hotellrum klockan är 23.47 och vi åkte hemifrån 08.30. Det känns fan i mig som att det har blivit en ny dag och att jag har blivit manglad. Jag har varit i Japan för länge nu, det fick jag bevis på idag. Jag började känna  mig kär i min 47 åriga japanska programledar kollega Jochi. Han når mig till midjan har en guldfärgad glitter kavaj och fluga större än hans huvud.Men det hindrar tydligen inte mig. Vi skulle sitta bredvid varandra och ta en gruppbild och Jochi tog mig på låret då höll jag på att explodera och förstod att jag nog var kär. Livet tar sig minsann konstiga vägar ibland.När vi var klara med dagens inspelningar självaste finalen och hade korat en vinnare, bestämde en japan att jag skulle hålla ett tal. Jag var så trött så att jag började tala om att jag älskar deras toaletter att det var så bra att de hade inbyggda bideer i toan och en musikknapp som man kan sätta på om man kissar, jag sa att jag skulle importera dem till sverige. Japaneran flinade lite oroligt och klappade i händerna, Kalle min ljudtekniker sa att det nog var det bästa tal han någonsin hade hört-, medan han nästan låg ner  på golvet och garvade.Tyvärr spelade vi inte in det.Ja, nu ska det här lilla nermanglade paketet sova. jag kommer väl sitta i ett hörn och spela banjo när jag kommer hem till Sweden för jag vet fan knappt vad jag heter längre. Ha,haha , nej men jag orkar inte mer nu,,,,puss