Vattnet ligger alldeles stilla. En typisk balinesisk fiskebåt står och puttrar nära strandkanten. Himlen är alldeles klarblå, som den klaraste sommardag. På solstolarna bredvid mig ligger en stor fransk familj och får massage av de små balinesiska kvinnorna som jobbar på stranden.
Långa mjuka drag över deras vita kroppar. Jag antar att de just anlänt. Jag talar med en av ” strandkvinnorna” hon säger att hon heter Madde, hennes händer är knotiga och hela hennes kropp ser uttorkad ut. Hon klämmer mig på axeln och säger – You very strong, You 20?- NO! skrattar jag högt och får för mig att det är ett billigt sätt att smickra ”rika” turister till att ta massage av henne varje dag!
Men sen tittar hon på mig med sorgsna ögon och säger- I am only 41! When i am 60 i cant walk! Jag blir alldeles chockad, det hårda livet på stranden tar livet av de stackars människorna som jobbar där. Jag köper en vacker sjal av henne i siden istället! -”For good luck”, säger Madde- Ok! ”For good luck”! säger jag!
Mamma ligger bredvid mig i sin vackra Panama hatt. Hennes bruna hy glänser i solen och hennes läppar är välmålade röda. Hon är vacker min mor, mycket vacker.
Ons 30-12-09
Det väsnas från köket på den lilla fiskeresturangen på Yamahal beach. Vi beställde humrar som levde, deras sista andetag innan de kastades i den stora kokande grytan. Vi träffade två nya vänner på hotellet, en kvinna från Colombia som hette Diana och hennes man Mr Carlos.Nu satt vi alla fyra i vettenbrynet och drack isklallt vitt balinesiskt vin och åt de största hummrarna jag sett. Det är spännande att träffa nya människor. Intressant att höra deras livsöden, ingen har ett fläckfritt förflutet.Diana som växt upp i Medain Colombia och senare blivit skickade på boardingschool i Schweiz berättade historier om hur hon några år tidigare träffat en judisk man och blivit tvingad att konvertera till judinna. Hennes man hade trotts detta uppoffrande och bevis på att hon verkligen älskade honom, alltid haft en hatkärlek till henne för att hon inte var en ”äkta judinna”.
Diana hade varit fruktansvärt olycklig och var mycket tacksam den dagen hon träffade Carlos.De var ett fint par ett par som kompletterade varandra och kunde förstå varandras bagage! Vi satt där länge och berättade historier för varandra vi förfasades och skrattade om vartannat. Vi bestämde att vi skulle ses på en annan fiskresturang för att fira nyår ihop. Fyra väldigt olika själar, med helt olika bakgrund skulle ikväll skåla in det nya året med de balinesiska vågorna dånandes i bakgrunden. Vi bestämde oss alla för att 2010 kommer att bli det bästa året någonsin. Kom ihåg att det är vi själva som håller våra öden i våra händer, och 2010 ska jag vara lycklig.Mina tankar går givetvis till min älskling M på på 12-slaget och till min familj Pontus, Erika och Todd och Max, Marita och Andrea. Jag älskar er alla djupt!
Njut av natten, det ska jag göra!
Lycka och Kärlek till det nya året!
Carolina























