När jag var liten passade Farmor mig varje dag när mina föräldra jobbade. Hon är den finaste människan som finns. Jag har aldrig hört min farmor säga ett elakt ord om någon, vän eller bara rent skvaller. Hon har aldrig gjort det. Min farfar gick bort för säkert 15 år sedan och sedan dess har min farmor levt själv i Vinslöv. Jag hatar mig själv för att jag inte ringer henne och hälsar på henne lite mer ofta. Jag ska bli bättre på det. Det är mitt nyårslöfte i år. På bilden ovan som min syster tog häromdagen kramar jag hennes händer, vi har samma händer jag och Farmor Lisa. Jag älskar verkligen henne.
