The ICE show 

Igår var vi på Frost on ICE i Globen med barnen och om jag ska vara helt ärlig så var det förjävligt. 

Inte för att föreställningen var dålig ( den var verkligen sevärd) utan för att jag och A hade bråkat innan vi gick dit. Så det var ungefär exakt ”ICE” mellan oss. Kändes som om vi satt på varsin sida av Globen. 

Även om bara barnen satt mellan oss var avståndet gigantiskt. När man har barn måste man ju på något sätt hålla minen och åka ändå men ibland känns det ju bara hemskt. Jag tycker att livet är alldeles för kort för att ha dålig stämning. Det är verkligen bland det värsta jag vet. Jag är en otroligt positiv människa som vill omge mig med bra energi. Men så var det inte igår och det gjorde mig ledsen. Hade sett fram emot en mysig lugn dag men så blev det alltså inte. Jag brukar aldrig vara öppen med sånt här på bloggen men har bestämt mig för att vara mer ärlig. Vad ska jag annars ha bloggen till… och alla bråkar ju … så egentligen är det inte så konstigt… skönt att höra vad ni säger om bråk oxå. Ska man åka ändå, ska man strunta i det? Eller vad är bäst? Ibland vet jag inte ens själv. Idag har jag och barnen varit hemma hos min kompis Helena och lekt och myst med hennes hund Zorro. En lugn och skön dag! Love C 

36 reaktioner på “The ICE show ”

  • Fråga skriver:

    Varför skriver samma två personer nästan alla kommentarerna?

  • Sara skriver:

    Tack snälla för att du delar med dig av Dig! Bråkar gör vi alla med vår partner, allra helst i småbarnsåren skulle jag tro. Jag är själv där, min dotter och din äldsta dotter är lika gamla-juni2012. Ibland är det svårt med familje pusslet. Har vi bestämt något i vår familj bio tex så avbokar jag aldrig. Masken åker på och jag och min sambo får reda ut saken senare! Tack igen! Kram

  • Linda skriver:

    Hej Carolina!
    Jag har följt dig sen du var med i Big Brother och anledningen till att jag fastnade för dig som person då, var att du inte sysslade med hyckleri därinne, utan var sann och rak i ditt sätt. Jag gillar ditt inlägg mycket för att du vågar blotta dig själv som en människa bakom din vackra framgångsrika ”yta”. Det skulle vara befriande om fler gjorde som du emellanåt, för alla vet ju innerst inne att ingen lever ett perfekt liv varje dag. Kärlek & styrka till dig Carolina. Fortsätt vara dig själv.

  • Ninni skriver:

    Så bra du skriver, man måste få lufta sina lungor ibland. Det skulle nog vara bra för er två att ta en kortsemester på tu man hand, som föräldrar behöver man göra det, barnen mår inte sämre för det.
    Visst är det bra att barnen är nära och få vara med på allt möjligt, men ibland behöver man som föräldrar ta hand om varandra för att orka, men blir inte sämre föräldrar för att man som vuxen åker bort några dagar, snarare tvärtom, tro mig jag vet.
    Hoppas att allt löser sig.
    Kram till er alla

  • Susanne skriver:

    Ja har kommit på att ja inte vill leva m min man längre men kan just nu inte göra nått åt det . Går ständigt m värk i magen. Gått för långt nu…….
    Hoppas ni löser det.
    Kram

  • Viveca skriver:

    Vore mycket konstigt om det i en relation med barn oavsett dom är små eller stora aldrig förekommer bråk/tjafs. Dom som säger att dom aldrig bråkar måste i mina ögon ha ett mycket tråkig liv, eller dansar dom enbart efter den andra för att slippa tjafs/bråk? Livet går både upp och ner, man tycker olika om mycket och lika om annat.Det svåra är att hitta en väg som båda gillar men med kärlek, värme och tillgivenhet i ett förhållande så brukar det mesta lösa sig.
    Tycker det var bra att ni åkte iväg med barnen tillsammans.
    I min relation med barnens pappa, om vi tjafsat/bråkat om något så bokade han av allt som vi bestämt med barnen. Naturligtvis blev barnen mycket ledsna över det och jag tvärilska, för det skall ju inte gå ut över barnen då dom vuxna tjafsar/bråkar.
    Sköt om dig! <3

  • Diana skriver:

    Alltså det bästa med bloggare och stora bloggare/kändisar, är när de kan dela med sig av sånt här. Det är ju normalt i de flestas liv, alla går vi igenom det någon gång och det är en bra sak att sluta spela så perfekt (alltså inte att du gör det utan alla därute). Jag bloggar sällan om det för att vi sällan bråkar, vi tjafsar kanske men inget som är värt att skriva om för då har jag redan glömt det. :D

  • Carolina Gynning skriver:

    Tack Signe för dina ord! Roligt att du följer mig från NORGE! Den där masken känner man igen Love C

  • Signe skriver:

    Jag är Norsk men skall prova att skriva mitt bästa på Svenska.
    Ja….det er värkligen tråkit när det blir så där innan man skall åka på något med barnen.
    Jag har upplevd samma sak flera gånger innan man skall med barnen på något, och då har man värkligen bara lyst til at inte gå iväg och strunta i allt. Men man tar på sig en mask för barnens skyld, och biter ihop. Det jag kan säga er att man får ju inte med sig upplevelsen av showet då man är så irriterad på mannen att det tar all fokus, och är ju självklart väldig slitsamt. Barnen märker ju inget när dom är så små, men det vill dom märka när dom blir större. Det var bra att ni åkte endå förr barnens skuld.
    Hoppas ni reder ut vad som var problemet nu i dagarna framåt.

  • Heleen skriver:

    Hej C,
    Jag skulle checka , om det vore min man , om vad han tycker om att vara med i sådana situationer , som offentligt på blogg.
    Så att han är med på det. Respekt om han inte vill vara ute i rampljuset som är ditt jobb.
    Ni har säkert vänner att prata med utanför bloggen. Just när det gäller er.
    :)

    • Carolina Gynning skriver:

      HEJ HELEEN! Jag förstår vad du menar.. Ja han vet det… han tycker att det är helt normalt att man bråkar och om jag då ibland vill dela med mig av det är det OK!! Love C

  • Tina skriver:

    Härligt med en levande blogg, det är ju bla därför vi läser, visst är det roligt att läsa om positiva saker som händer (i denna annars så mörka värld..), men livet som det verkligen är ter sig ändå mer spännande :-), som sagt, vi tjafsar och bråkar i alla familjer, relationer, men såå tråkigt när man som du sett fram emot något och har bilden klar framför sig – och så blir det inte allas så … Hoppas du får en fin dag idag, kram

  • Anna skriver:

    Jag tycker det är bra att skriva om verkligheten, så som livet ser ut med småbarn. Nej, Sofia det är INTE synd om A. Jag har en sambo och 2 barn och detta händer ibland, jag tror att det är viktigt att visa barnen livets alla skalor. Inte bara yta och att allt är så bra jämt! De genomskådar det så lätt! Jag läser din blogg och har gjort länge.. Tycker du är en riktig supermamma som kämpar för att få allt att gå ihop. Karriär och familjeliv. Inte lätt men du gör det så bra som bara du kan! Stor kram till dig

  • Katarina skriver:

    Det är väl jättebra med även ett ”riktigt” inlägg då och då. Jag tycker att det var bra att ni bet ihop och gick ändå. Tycker att det är en mognadsfråga, att kunna lägga sina egna känslor åt sidan en stund och tänka på andra – barnen hade säkert jättekul!

  • Isabelle skriver:

    I de åldrarna dina barn är i nu har de ännu inte förmågan att koppla ihop känsla – tanke.
    De lever enbart i nuet och känslor/energi, de är som svampar när de gäller energier.
    De du/ni sänder ut suger de åt sig direkt, du kan inte prata dig till något annat utan de KÄNNER era spänningar.
    Barnen är som hundarna fram till 7års ålder ca kan man säga.
    Du kan bara ta ansvar för ditt beteende, känslor, tankar osv..göra så gott du kan i varje situation.
    Alla känslor är viktiga att få känna och tillåta sig själv och barnen att känna.
    Fråga dig själv lite som tex.
    Vad kan du göra bättre nästa gång?
    Vad känns lugnt och skönt för mig?
    Var de något att bråka om egentligen?
    Hur viktigt var det egentligen för mig?
    Gav dig mig något positivt?
    Love

  • Sophie skriver:

    Som barn är det jättejobbigt att höra ens föräldrar bråka. Och i vilket fall så känner de nog av stämningen. Mina föräldrar bråkade mycket under min uppväxt och redan när jag var liten så bestämde jag att sådär ska inte jag ha det när jag blir stor! Det är klart att man kan bråka, men man måste också kunna prata om saker. När det inte går så är det ju ett moment 22. Mina råd från egen erfarenhet är att inte sopa under mattan! Vid nästa bråktillfälle så är det lätt att det gamla kommer upp igen. Prata och förklara utifrån dig själv, t ex ”jag vill, jag tycker såhär” att anklaga brukar aldrig funka om man vill ha förståelse. Om jag blir arg på min man så brukar jag köra med ”hur kommer det sig att du gjorde såhär då?” Då får han en chans att förklara utan att jag börjar med att anklaga direkt. Det brukar funka och han fattar nog inte att det är min strategi i bråk, att ställa frågor, haha..Det viktigaste är nog att prata med varandra om hur man känner och tänker. Ingen kan ju vara tankeläsare

  • Sofia skriver:

    Även om man inte skall alltid skriva att livet är underbart så tycker jag inte man skall skriva sådant här i din blogg. Jag tycker att du och din man får ta detta själva. Ibland får man räcka ut handen även om man inte vill. Tycker lite synd om din man nu.
    Hoppas att du inte bara vill ha medhåll utan att det är nog många med mig som tycker som jag. Jag tycker väldigt mycket om din blogg.

    • Carolina Gynning skriver:

      Hej Sofia! Det är väldigt mycket jag INTE skriver ska du veta. Såklart, att man har ett tjafs då och då tycker jag att man kan få bjuda på, sånt är livet.Love C

  • Ellenor skriver:

    Alla bråkar vi ibland. Nu känns det kanske som värst men när det har lagt sig så prata med varandra.
    Önskar Er alla en fin kommande vecka!

  • Tina skriver:

    Hej!!
    Ibland blir inte allt som man tänkt sig. Känner igen mig i det du skriver. Alla är vi olika men ibland måste man ventilera saker och få bråka. Oftast sker det ”vid fel tidpunkt”. Det är viktigt att ni ev förklarar för barnen att ni ej är arga etc på dem (ett tips). Angående tänka positivt om livet, så har du så rätt!!! Önskar att jag själv kunde göra de, men det är inte alltid lätt. Men en sak en klok person sa till oss på vårt bröllop ta aldrig med dig ett problem till morgondagen utan lös det innan ni somnar för då lever ni lyckligare ihop. En relation bygger på ärlighet, respekt, kärlek och kommunikation. Man måste få tycka olika men viktigt är att hitta en väg som är ok för båda, ett ge och tagande. All lycka till dig!!
    Kram

  • Daniella skriver:

    Det är så hos alla par, konstigt vore annars. Våra bråk kan vara upp till en vecka då båda tjurar och är envisa & kör tysta leken.
    Men sålänge respekten finns kvar och ingen sårar någon med glåpord mm så tycker jag att det är hälsosamt med lite tjafs.

  • cecilia s skriver:

    Får börja med att säga att jag tycker det är bra att du även tar upp dessa bitar av livet på bloggen . Sen så bråkar ju alla par emellan åt , vore nästan konstigt annars tycker jag. Är en slags passion de med att man faktiskt ryker ihop ibland. Tycker de var bra att ni gick båda med barnen ändå , hade den ena stannat hemma eller att alla stannat hemma är de lätt att barnen känner någon slags skylt i de hela då dom indirekt blir drabbade och missar showen eller bara har en förälder med. Snart e ni sams igen och de blir som en nytändning igen ;)

  • Ingrid skriver:

    Bråk i förhållanden är väl nästan omöjligt att undvika. Blir det alltid bråk ska man kanske tänka efter o söka hjälp eller tala ut. Men rensa luften behövs ibland. Barnen ska aldrig!! uppleva ett föräldrabråk det bär man med sig hela livet. Vi bråkar som f……..n ibland o ofta för vi är övertrötta. Ibland går jag in i ett annat rum o säger för mig själv gräsliga😁😂saker om mannen o blir genast gladare. Sen tiger vi med just IS mellan oss o sen blåser det över. Det ingår, men, med stor måtta o respekt för den andra ändå. Hoppas ni är ok nu. Jobbar för mkt? Liten långweekend ihop??💜💜💕

  • Malin skriver:

    Som barn känner man av så himla mycket, även om de också spelar med och visar upp en sida som att allt är bra. Jag tyckte det var bra att ni bet ihop och gick tillsammans. Barnen kände säkert av er isiga situation, men de hade säkert blivit mer oroliga om en av er inte var med. Det är svårt med relationer och det är något som man behöver arbeta på hela tiden. Lätt att glömma det i en parrelation när det finns förälskelse, men när den har gått över behöver man jobba på relationen. Tipsar om parterapi. Tycker det är något man ska använda i förebyggande syfte och inte när det kraschat totalt. Man kan få hjälp med sin kommunikation i relationen. Jag förstår att du vill ha den positiva energin, men som du vet är ju livet så här. Det svänger. Om det inte hade gjort det hade man ju aldrig känt av all positiv energi för det hade ju blivit som vardag o något man tagit för givet..

  • Anna skriver:

    Hu, förstår känslan. När man kokar och sen övergår det i kalla kriget. Man tappar ju verkligen lusten till allt då. Och så ska man hålla skenet uppe när man egentligen bara vill gå och dra täcket över skallen. Alla bråkar väl mer eller mindre eller har meningsskiljheter. Det viktigaste är ju att man går till botten med det när man lugnat sig och fått lite distans till det hela. Då får båda säga sin mening och tala till punkt. . förhoppningsvis kan man gå halva vägen var för att mötas. Kan man inte det . .ja då har man problem och bör ta sig en funderare.

  • Laila skriver:

  • Frida skriver:

    Livet är ju just sådant, ibland härligt och ibland förfärligt, ibland ledsamt och tungt ibland glädjefyllt och lätt. Jag tänker att ju fler som ” vågar ” bjuda på både det fina OCH det jobbiga desto mer ärligt och innerligt blir det vi delar med varandra. Eftersom livet idag på ett vis upplevs genom olika sociala medier och att vi människor delar andras ” liv ” genom dessa tror jag att vi alla skulle må bättre av om vi är ärliga i vad vi förmedlar till andra.
    Att bråka är en del av en relation, det viktiga är att vi kan visa våra barn att trots att vi är arga på varandra ibland älskar vi varandra ändå.
    Jag och min man har tre barn och har varit ett par i snart 18 år och gifta i 15 år och jag tänker att styrkan i vårt äktenskap är att vi aldrig bär våra meningsskiljaktigheter inom oss utan delger varandra det och ibland innebär det bråk när vi ska iväg någonstans.

    Många varma kramar
    Frida

  • Åsa nr 2 skriver:

    Om man ändå älskar varann och vill fortsätta leva tillsammans: tänk på att visa barnen att och när man blir sams. Om det sker sen de
    gått och lagt sej blir det väldigt förvirrande dagen efter. Är de sams nu hur gick det till? Talar av egen erfarenhet.

  • Inger skriver:

    Får ju ont i magen av detta men samtidigt- om inte den grundläggande kärleken finns där, så är det inte värt det. Tack för din fina blogg och lycka till vilka beslut du än tar.

  • Ally skriver:

    Ibland behover man rensa luften ! ;-)

  • Malin Svensson skriver:

    hej!
    Bråk är en sak om man innerst inne vet att man älskar varandra och inte känner en gnagande känsla av att man är på väg ifrån varandra.
    Jag och min fd sambo bråkade mycket under vår sista tid tillsammans, ibland var vårt barn närvarande och han mådde väldigt dåligt av att närvara. Han har starka minnesbilder av den tiden och pratar om det ibland på ett barns vis. Den dagen jag flyttade från hans pappa sa han”mamma nu är kriget slut…”

    Jag trodde under den tiden aldrig på tanken att vi skulle tvingas att separera eftersom vi hade två barn tillsammans och ett fint hus. Jag kunde inte leva med tanken på varannanveckaslivet med barnen. Men våra bråk eskalerade och tillsist fanns inga andra vägar att gå än isär.

    I dag lever jag med en man som älskar mig och vi kan också bråka, men sällan och jag känner mig alltid trygg i att det är vi och att han älskar mig. Den känslan fanns aldrig när jag och min fd sambo bråkade. Då fanns endast känslan av skräck sorg och en enorm ensamhet.

    Vad vill jag säga med detta? Jo att det är skillnad på bråk med en man som älskar dig och låter dig veta det, än bråk med någon där kärleken är slut.

    Vi fick ett lyckligt slut på en lång och jobbig resa som jag trodde var bottenlös. Något jag inte trodde när jag och min fd lämnade varandra. Vi är lyckliga idag och trygga. Både jag och barnen. Kärleken från min man har lyft mig och gjort mig stark och lycklig. Även relationen med mitt ex är respektfull och vi är vänner.

    Det jag vill säga är, finns ingen utväg och ni har testat allt för att hitta kärlek och respekt: -gå ifrån varandra, lämna tryggheten som egentligen bara är en fasad.

    Min mamma uttryckte det fint den dagen jag lämnade huset: ”nu har du gjort det bästa för dina barn” de behöver inte se en mamma som gråter längre.
    Livet är för kort för att kämpa för länge med något som inte längre är kärlek.

    stänger Gud en dörr så öppnar han ett fönster.

  • Marie skriver:

    Alla blir osams ibland, men försök att lyssna och inte gå i försvar. Man kan aldrig förändra någon annan människa, utan bara sig själv. Acceptera att ni har olika åsikter, eller vad det nu är som orsakar bråket. Visa respekt för dig själv och din partner. Andas med magen om du börjar känna ilska, det svalnar av .
    Visa barnen att man kan ha olika åsikter utan att det leder till osämja.
    Stor kram från en gammal tant. Jättefina barn ni har.
    Marie

  • Lotta skriver:

    Bråk var/är det svåraste med barnen. När de blir lite större känner de av det direkt och jag kan tycka det var/är jobbigt. Som tonårs föräldrar löste vi det med att gå ut en promenad och rensa luften. Svårt det där…Vilken jättefin hund!! Lite svårt att se på bilderna så jätte tacksam om du kan svara på vilken ras det är.
    Tack för en fin blogg

  • maria skriver:

    Vad synd att det blev så. Men det är jobbigt om man kanske blivit sårad o ingen säger något o inuti är man så arg. Händer alla ibland. Hoppas det fixar till sej. Kram söta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

@misscarolinagynning